Trots att det varit svårt är jag nöjd med mitt val av författare. Från början tänkte jag att skriva om Auel, men när det inte fanns så mycket information om henne fick jag några andra förslag: Astrid Lindgren, Fritjof Nilsson Piraten och sist C.S. Lewis. Direkt visste jag att C.S. Lewis ska jag ha. Jag har alltid gillat hans böcker. Dem har något speciellt som är svårt att beskriva, men dem är underbara att läsa. Tyvärr har jag inte läst så väldigt många.
Trots allt har det varit både roligt (roligare än läxorna som fick komma i andra hand) och intressant att läsa om en man som varit så intellektuell och med så god fantasi. C.S. Lewis har varit fantastisk att läsa om.
När lille Lewis var sju år flyttade familjen till ett nytt stort hus som kallades Little Lea (Lilla ängen) och låg utanför Dublin. Detta lade grunden till en livslång och meningsfull bekantskap till några få personer, för Lewis. Han och hans bror lämnades nämligen ensamma i ett vindsrum där de kunde rita, skriva och fantisera. De hittade tillsammans på fantasivärldar och varelser. De skapade ett fantasiland som de kallade Boxen. Det var här som han började att skriva. Han skrev om möss i stora rustningar som red ut för att döda katter. Men det var ett modernt land med dåtidens nymodigheter såsom ångbåtar och lok. Lewis gjorde en världsdel som han döpte till Djurland och tillsammans med sin brors fantasiland Indien skapade de världen Boxen. När vädret var fint brukade Lewis ta långa cykelturer med en kamrat som hette Arthur Greeves. De var ofta ute och cyklade. Medan de cyklade samtalade de om det mesta, bl.a nordisk mytologi. Senare när de flyttade ifrån varandra började de att brevväxla och detta fort satte fram till döden.
Lewis barndoms lycka dämpades kraftigt när han var tio år och hans moder, Flora dog i cancer. Lewis bad till Gud om att hans mor skulle få leva, men när hon dog ville han inte ha med Gud att göra.
Vid tretton års ålder återvände Lewis till England, där han började på en förberedande skola, Malvern College. Det var en mycket liten skola. Han avskydde idrotten och ville sluta, varför han skrev ett brev till sin far och bad att få sluta. Fadern tillät det och istället tillbringade han två år i Brookham, där W.T. Kirkpatrick,"den store knock", hjälpte honom med inträdesprovet till Oxford.
Under hela hans skolgång hade många av hans skolkamrater visat sig duktiga i allt utom att vilja lära sig något, vilket var tvärt om för Lewis. Han älskade nämligen att lära sig och få kunskaper. Han älskade också boken, innehållet som man kunde läsa, men även bindnings teknik, omslag och lukt. Under denna tiden lärde han sig flera nya språk: franska, tyska och italienska. Han läste också mycket engelska böcker.
När Lewis gick i skolan fick han kunskap om kristendomen och han försökte också att bli kristen. Men efter att han slutat skolan tog tron på Gud slut. Dessutom var Kirkpatrick ateist och därför brydde han sig inte längre om Gud. Åtminstone för ett tag.
När Gud inte hjälpte hans mor när han bett om det, började han skriftligt protestera mot Gud. När ett brev från hans brevväxlande vän Arthur Greeves frågade honom om vad han tänkte om religionen, svarade han: "Religion är människans uppfinning och saknar fast grund. Primitiva människor skapade religionen på grund av sin okunniga rädsla för åskan och andra naturfenomen. Det var i en sådan situation som en filosofisk jude vid namn Jeshua eller Jesus skapade en kult omkring sig."
Efter första terminen tog Lewis värvning i armén. Hans rumskamrat i bataljonen E.F.C. Moore, även kallad "Paddy", dog under första världskriget (1914-1918). Lewis lärde också känna fru Janie King Moore och blev som en son till henne ända till hennes död. Den 25 september 1917 blev Lewis underlöjtnant i Somersets lätta infanteriregemente. Han skickades till fronten i Frankrike och i januari skickades han till ett sjukhus i Le Tréport för att han led av skyttegravsfeber. I mars återvände han till fronten, men blev skadeskjuten i en strid vid mount Bernenchon, nära Lillers och fördes till ett sjukhus i England med bröstet fullt med granatsplitter. Han fick aldrig några men för livet. Under hela krigstiden fortsatte han att läsa böcker, både i skyttegravarna och på sjukhuset. När han lämnade sjukhuset under sommaren 1918, besökte han Kirkpatrick i Great Brookham.
Till vintern återvände han till University College i Oxford. Att han älskade detta ställe framgick av de brev han skrev och då i synnerhet de till Arthur Greeves: "Platsen är vackrare än någonsin, klädd i vinterfrost; man får njuta av underbart kyliga fär ger i utbyte mot frostbitna fingrar och en röd näsa". Han skulle nu göra klart sina studier.
Lewis kom fram till att de författare: Gibbon,Voltaire, Mill och Wells, som hade samma kristna syn som han själv, skrev ytliga och grunda böcker. I stället tyckte Lewis bättre om kristna författare som t.ex George Herbert. Han började också att ägna sig åt att kritisera litteratur.
Lewis började också att ändra sin filosofiska inställning från intresset av ockultism (övernaturliga fenomen), spiritualism (kontakt med de dödas andar), magi, teosofi (religiös lära som vill ersätta tron med kunskap av gudomen) och panteism (att gud är varje del av världen) till ren teologi (religion om fram för allt kristendomen). När han läste Samuel Alexanders Space, Time and Deity (rum, tid och gudomlighet) insåg han att den långa sökan han hade var felriktad. Alexander fick Lewis att se att världen består av verkliga och abstrakta erfarenheter. Att kyssa sin älskade är en verklig handling, medan att älska henne är en abstrakt handling. Gud är verklig, men att lära sig läran om Gud och tro på honom är abstrakt. Båda handlingarna har sitt värde, men de bör aldrig betraktas som lika. Så han blev mer och mer kristen.
När Lewis fientlighet mot kristendomen avtog var han naturligtvis tvungen att ta itu med dess svårigheter. Han började sätta sig in i frågor som varför Jesu lidande på korset kunde frälsa människan. Han började läsa evangelierna och fick hjälp av bl.a J.R.R Tolkien med att förstå innebörden. På påsken 1929 knäböjde han och erkände att Gud verkligen var gud. Han förstod att han måste använda guds vilja i sitt författarskap. Det är därför hans böcker haft sådant inflytande i miljoner människors liv. Han skrev också en bok om John som heter The Pilgrim´s Regress. där John var han själv, som sökte efter den stora glädjen. John reste långt och gick igenom många plågsamma erfarenheter tills han nådde lyckan. Den lycka han sökte upptäckte han fanns vid sitt hus. Han fann glädjen inom sig själv istället för utanför. Boken kom ut 1933.
Något senare fick han sitt första jobb: vikarie åt en lektor och handledare vid University College under ett år. Efter året fick han en docentur i engelska och litteratur vid Magdalen College, Oxford. Där blev han lärare och handledare och började hålla föreläsningar och betygsätta examensprov. På fritiden träffade han J.R.R. Tolkien, Nevill Coghill, H.V.D. Dyson och A.C. Harwood som var medlemmar i The Inklings (bläcksuddarna). Han flyttade till The Kilns som låg en halv mil öster om Magdalen.
I september 1929 dog Lewis fader A.J. Lewis i Belfast. Hans bror var i Kina, så Lewis fick ordna begravningen själv. Under faderns sista dagar hjälpte Lewis honom med att komma i säng efter det att de tagit en promenad i trädgården.
Året därpå flyttade Lewis för sista gången. Han bodde då i ett nytt hus i The Kilns, tillsammans med änkan Moore, paddys mor. Någon månad senare flyttade också hans bror in. Nu fick Lewis inspiration av franskt 1600-tal. Det var det nya huset som gav inspiration till de nya böckerna. Det var bl.a nu han skrev Pilgrim´s Regress.
Under andra världskriget (1939-1945) tjänstgjorde Lewis som föreläsare i kristna frågor för RAF (Royal Air Force). Han gjorde också radiodebut med ett radiotal: Rätt och orätt, En nyckel till meningen med universum och vad kristna tror.
Den 1 januari 1955 lämnade han Oxford där han varit under 30 år. När han lämnade Magdalen College i Oxford utsågs han till hedersledamot. Som intagningsföreläsning till Magdalene College i Cambridge, höll han en föreläsning under titeln: De Descriptione Temporum. Han blev enhälligt vald och utsågs till professor i medeltidens och renässansens engelska. Anledningen till att han bytte var: mindre arbete, men högre lön. Under helgerna återvände Lewis till The Kilns. Oftast åkte han tåg i och med att det gic k sakta och tiden var utmärkt för att läsa eller skriva.
Den 1 juli 1963 föll Lewis i coma och dog den 22 november 1963. Han blev 64 år, 11 månader och 23 dagar gammal.
Lewis världar har påverkats kraftigt bl.a genom Nesbits böcker som han läste som barn och MacDonalds Phantastes. Andra intryck fick han från Beatrix Potters böcker och de berättelser som han och hans bror skapade när de var små. De mänskliga djur som de s kapade bodde i en högt civiliserad värld och gav musen Ripipip i Kung Caspian Och Skeppet Gryningen sin karaktär. Den var också grunden till fru Bäver i Häxan Och Lejonet och droskhästen som fick vingar i Min Morbror Trollkarlen.
I och med att Lewis gifte sig sent och aldrig hade några barn så hade han svårt med barnskildringar och visste inte mycket om de moderna barnens lekar och språk. Därför var han tvungen att få hjälp med barnskildringar, när det gällde de moderna barnen. Men han kunde lättare beskriva Polly och Digory i Min Morbror Trollkarlen , eftersom de levde på samma tid som Lewis själv gjort, när han var lika gammal.
Lucys första syn i Narnia är en faun (människa med get ben) med några paket och ett paraply stående under en lykta. Hon följer med honom hem på en typisk engelsk tebjudning. Den vita häxan fruktade en myt som sa att när två döttrar av Eva och två söner av Adam kommer skall Aslan återvända och befria Narnia från häxan. Därför skulle Tumnus, som faunen heter överlämna barnen till henne. Men han kunde inte förråda dem. Istället fick häxan använda Edmund som var ett syskon till Lucy. Hon lockade honom till sig med några kolakarameller och sen fick hon honom att svika sina syskon. Samtidigt träffar Lucy och hennes andra syskon, Peter och Susan några bävrar som berättar om ett mäktigt lejon som skall rädda Narnia. Senare träffar de lejonet Aslan och är tvungna att frigöra Edmund. Ända sättet för dem att göra Edmund fri från häxan är att Aslan får offra sitt liv. Men han uppstår och räddar Narnia från häxan.
En annan sak i hans böcker är att bara barn kommer till landet Narnia. När de fyra syskonen Pevensie i Häxan och lejonet är för gamla, är det deras släkting Eustace och hans vän Jill som kommer dit nästa gång. Det är självklart i en barnbok, men det har en religiös mening: om man skall komma in i himmelriket måste man bli som ett barn.
En del av händelserna i böckerna kan direkt kopplas till evangelierna eller bibeln som t.ex att Edmund förråder Aslan (Aslan är turkiska och betyder lejon) som representerar den helige anden som alla tror och hoppas på. Han är också Gud och skapar hela världen genom att sjunga. Precis som Gud gjorde, när han sa "Varde ljus" osv. Dessutom är han Jesus som offrar sitt liv för Edmunds synd och precis som Jesus uppstår han. Det är Susan och Lucy som ser detta precis som kvinnorna vid Jesu grav. I boken Perelanda är Jesus en fiolog som heter Ransom. I Min Morbror Trollkarlen lockas Polly och Digory att ringa i en klocka som väcker den onda häxan. Adam och Eva åt av äpplet i Paradiset.
En kritiker angriper kraftigt C.S. Lewis för att använda sexsymboler och kastrationskomplex i böckerna. Men den största delen av kritiken han fick eller får är positiva och berömmer hans författarskap. Nämnas bör också att Lewis inte bara skrev skönlitteratur, utan han skrev också mycket seriösa böcker om mest religion och myter.
Spirits Of Bondage | 1919 |
The Pilgrim´s Regress | 1933 |
The Allogory of Love: A Study In Medieval Tradition | 1936 |
Out Of Silent Planet | 1938 |
The Personal Heresy: A Contrversy | 1939 |
Rehabilitations And Other Essays | 1939 |
The Problem Of Pain | 1940 |
The Screwtape Letters | 1942 |
A Preface To 'Paradise Lost' | 1942 |
Christian Behavour: A Further Series Of Broadcast | 1943 |
Perelanda | 1943 |
The Abolition Of A MAn | 1943 |
Beyond Personality: The Christian Idea Of God | 1944 |
That Hideous Strength: A Modern Fairy-Story For Grown-Ups | 1945 |
The Great Divorce: A Dream | 1945 |
George MacDonald: An anthology | 1946 |
Miracles: A Preliminary Story | 1947 |
Arthurian Torso | 1948 |
Transposition And Other Adresses | 1949 |
The Weight Of Glory And Other Adresses | 1949 |
The Lion, The Witch And The Wordrobe | 1950 |
Prince Caspian: The Return Of Narnia | 1951 |
Mere Christianity | 1952 |
The Voyage Of The 'Dawn Treader' | 1952 |
The Silver Chair | 1953 |
The Hourse And His Boy | 1954 |
English Literature In The Sixteenth Century Excluding drama | 1954 |
Surprised By Joy: The Shape Of My Early Life | 1955 |
The Magician´s Nephew | 1955 |
Till We Have Faces: A Nyth Retold | 1956 |
Reflections On The Psalms | 1958 |
The Four Loves | 1960 |
Studies In Words | 1960 |
A Grief Observed | 1961 |
An Experiment In Criticism | 1961 |
They Asked For A Paper: Papers And Adresses | 1962 |
Letters From Malcolm: Chiefly On Prayer | 1964 |